Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.

Denna uppsats handlar om ett packningsföretags försök att förändra ledarstilen. Att införa en ny ledarstil var en av flera förändringar som planerats för att göra företaget mer effektivt och framgångsrikt. Ändringen skulle göras utifrån ett bestämt koncept, ?ledare som förebild?. Syftet med min studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar chefer hade om den nya ledarstilen samt ta reda på hur den påverkat deras yrkesutövning.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur eleverna tänker kring lärarens ledarstil, hur det påverkar dem både positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till läraren förändras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lärare ska vara i allmänhet återfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden är av intervjuform där fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen är att eleverna anser att en lärare främst bör vara demokratisk, engagerande och snäll. Utanför klassrummet beter sig läraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven är..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv. I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar..

Sammanfattning Inom läraryrket ställs det väldigt höga krav på pedagogerna, både socialt och yrkesmässigt. Uppgifterna och kraven som ställs på pedagogerna är både fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag är mer mångfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan även vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver således ha en förståelse för de olika ledarstilarna.

Uppsatsens syfte är att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsättningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkätundersökning och korrelationsanalys utförts för att mäta arbetsmotivation och ledarstil.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram: Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll..

I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram: Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser.

Uppsatsens syfte är att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsättningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkätundersökning och korrelationsanalys utförts för att mäta arbetsmotivation och ledarstil.

Uppsatsens syfte är att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsättningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkätundersökning och korrelationsanalys utförts för att mäta arbetsmotivation och ledarstil.

En stor del av svenskt näringsliv utgörs av småföretag, men trots detta är informationen om budgetering i småföretag begränsad. Syftet med denna studie var därför att beskriva budgetering i småföretag samt att förklara hur ledarstil och bransch kan påverka denna. Dessutom undersöktes företagsledarnas upplevda träffsäkerhet i budgeten. Studien var utförd genom fallstudier i sex småföretag. Till att börja med kontaktades 16 företagsledare för att besvara ett ledarskapstest och därefter valdes sex ledare, med olika grad av uppgifts- och relationsorientering, ut för uppföljande intervjuer.